Denna kvinna inspirerade tre av musikhistoriens mest populära låtar

Kvinnan i fråga är en vacker brittisk modell vid namn Pattie Boyd, och hon har sedan dess blivit något av en kulturell ikon. År 2018 beskrev Harper's Bazaar Boyd som en person som "stått vid korsningen mellan mode, rock 'n' roll, konst och kändisskap" på 1960-talet. På den tiden var den unga kvinnan förebilden för vad journalisten Tom Hibbert senare beskrev som det "brittiska kvinnliga utseendet".

Boyd var eftertraktad som modell, och var ett stående inslag i brittiska versioner av Vogue, och Vanity Fair, samt franska Elle. Hon medverkade också i reklamfilmer för L'Oreal och Smith's, och deltog dessutom i ett åtråvärt uppslag i Tatler med den berömda fotografen Jeanloup Sieff.

Så det är kanske ingen överraskning att Boyd blev en stilikon för unga brittiska kvinnor. Detta är något som Mary Quant lade märke till 1966, då hon skrev "Deras mål är att se barnsligt unga ut, samt naivt osofistikerade, och det tar mer arbete att få till denna look än vad dessa tidiga, blivande sofistikerade människor någonsin kunde drömma om."

Och vid höjden av hennes kändisskap gick Boyd och gifte sig med en än mer känd man: ingen annan än George Harrison från The Beatles. I hennes självbiografi Wonderful Tonight från 2007 beskrev hon sitt första möte med Harrison 1964, när gruppen spelade in filmen A Hard Day's Night. Modellen mindes att vid denna tid hade "Storbritannien och stora delar av Europa greppats av Beatlemania." Detsamma kunde givetvis sägas för USA, där bandet precis hade spelat på The Ed Sullivan Show.

"Jag var modell, arbetade med flera av de mest framgångsrika fotograferna i London, inklusive David Bailey och Terence Donovan. Jag dök upp i tidningar och tidskrifter som Vanity Fair och Vogue. Men i mars skickade min agent mig till en provspelning för en film."

Ödet visade sig vara på Boyds sida, då hon fick veta att hon fått rollen som "en skolflicka i en Beatles-film." Detta betydde att hon skulle få träffa bandet. Hon beskrev det i sin bok: "Vid första anblick verkade John vara mer cynisk och direkt än de andra. Ringo var den gulligaste av dem, Paul var söt och George, med sina bruna ögon och mörka valnötshår, var den vackraste man jag någonsin hade sett."

Och Boyd och Harrison skulle sedan lära känna varandra bättre. "På en lunchrast hamnade jag bredvid honom", skrev modellen. "Att vara nära honom var elektriskt. Något av det första han sa till mig var 'Vill du gifta dig med mig?' Han skämtade givetvis, men det fanns en touch av allvar där. Vi blev ett par snart därefter och gifte oss två år senare, den 21 januari 1966. Jag var 21, han 22. Jag var så lycklig och otroligt förälskad."

Men olyckligtvis var det inte något som skulle vara. "Efter en resa till Maharishi Mahesh Yogis ashram i Indien 1968 blev George som besatt av meditation. Han började dra sig undan och blev deprimerad. Mitt humör började spegla hans, och ibland kände jag mig till och med självmordsbenägen", skrev Boyd. Harrison var dessutom otrogen, och Boyd visste om det.

"Det fanns andra kvinnor, vilket verkligen påverkade mig," erkände Boyd. "George var fascinerad av guden Krishna, som alltid var omringad av unga jungfrur. Han kom tillbaka från Indien med viljan att bli en slags Krishna-figur – en spirituell varelse med konkubiner. Han sa det till mig. Ingen kvinna var bortom hans räckhåll."

En fransk kvinna som tidigare hade dejtat Eric Clapton började träffa Harrison, och detta var en av affärerna som gav Boyd ett brustet hjärta. Under denna period började dessutom Clapton träffa Harrison oftare, och de skapade till och med musik tillsammans.

Det blev helt enkelt så att även Boyd träffade Clapton oftare. Men hon tyckte han var helt annorlunda från sitt scenjag. "När jag mötte honom betedde han sig inte som en rockstjärna. Han var blyg och återhållsam", skrev hon om musikern. Och hon älskade uppmärksamheten han gav henne.

"Det var svårt att inte bli smickrad när Clapton stirrade på mig, eller när han satte sig bredvid mig", förklarade Boyd. "Han gav mig komplimanger om mina kläder och maten jag lagade, och han sa saker som fick mig att skratta. Allt det var sånt som George inte längre gjorde."

Boyd fick senare veta att en av Claptons nya låtar handlade om henne. "Vi möttes i hemlighet i en lägenhet i South Kensington" skrev hon. "Han satte igång bandspelaren, höjde volymen och spelade den starkaste, mest rörande låten jag någonsin hört."

Boyd fortsätter: "Det var 'Layla', om en man som förälskar sig i en kvinna som älskar honom, men som är upptagen. Han spelade den för mig två, tre gånger – medan han iakttog mitt ansikte och väntade på en reaktion. Min första tanke var 'Herregud, alla kommer att veta att den handlar om mig.'"

"Jag var gift med Erics nära vän, George Harrison, men Eric hade i flera månader visat att han var intresserad av mig", skrev Boyd. "Jag kände mig obekväm och som att han försökte pressa mig i en riktning som jag inte visste att jag ville gå. Men när jag insåg att jag hade inspirerat honom till en sån passion och kreativitet tog sången över."

Boyd erkände: "Jag kunde inte stå emot längre." Hon förklarade att samma kväll hade hon gått på fest hos Cream:s manager, Robert Stigwood, utan sin man. Där hade modellen och Clapton påbörjat ett romantiskt förhållande.

"Det var en grym fest, och jag svävade med tanke på vad som hänt tidigare den dagen – men kände också en djup skuld," skriver Boyd i självbiografin. "Under festens senare del dök George upp. Han var dyster och hans humör förbättrades inte av att anlända till en fest som redan pågått i flera timmar och där de flesta av gästerna var ganska höga på olika droger."

Boyd fortsatte: "[Harrison] frågade hela tiden, 'Var är Pattie?' men ingen verkade veta. Han var på väg att lämna festen när han såg mig i trädgården med Eric. Det började bli ljust ute och det var dimmigt. George kom fram till oss och frågade 'Vad är det som pågår här?' Till min förskräckelse sa Eric 'Jag måste vara ärlig mannen, jag är förälskad i din fru.'"

Och Boyd var uppenbarligen chockad. Hon skrev: "Jag ville bara dö. George var förbannad. Han vände sig till mig och sa, 'Jaha, kommer du hem med mig eller stannar du med honom?'" Just den kvällen valde modellen att gå hem med sin man. Men Clapton hade varit tydlig: han ville ha Boyd för sig själv.

"Layla" hamnade på Claptons album med bandet Derek and the Dominos. Skivan från 1970, med titeln Layla and Other Assorted Love Songs, har av kritiker kallats Claptons bästa verk och innehåller även en cover av Billy Myles "Have You Ever Loved a Woman". Passande nog handlar låten om sångarens besatthet av en nära väns hustru.

När Boyd intervjuades av CNN 2005 gav hon sin åsikt om Clapton och Layla-albumet. Hon sa "Jag tyckte att han var otroligt rå på den tiden. Han är en sån otrolig musiker och kan sätta ord och toner på sina känslor att lyssnaren verkligen känner vad han känner. Det går rakt in i hjärtat."

Men år 2008 gav Boyd en mer nyanserad bild av händelsen till The Guardian. "Jag var inte så glad att Eric skrev 'Layla' när jag fortfarande var gift med George. Det kändes som att bli avslöjad. Jag älskade låten – den var passionerad och fruktansvärt dramatisk – men jag ville inte släppa taget om mitt äktenskap," sa hon.

Boyd lämnade inte Harrison efter att Clapton erkänt sin kärlek inför henne och George. Tidigt på 70-talet vände sig gitarristen därför till heroin som tröst – något han senare sagt att han nog lagt ungefär 16 000 $ per vecka på. Han drog sig dessutom undan från rampljuset, och spenderade en större del av sin tid på sin herrgård i Surrey, och uppträdde mer och mer sällan på scen.

År 2007 berättade Clapton för NPR att "vad som är lite roligt med ett sådant typ av beroende, när man ser det i backspegeln, är att jag alltid tänkte 'Det är OK, jag klarar det här. Jag kan sluta när jag vill. Men just nu vill jag inte.'" 1974 flyttade dock Boyd in hos en drog-fri Clapton efter att hon äntligen hade skiljt sig från Harrison.

Clapton och Boyd gifte sig sedan 1979, men tyvärr var det heller inget som varade. Rockstjärnan var alkoholist under större delar av äktenskapet, och även Boyd började dricka mer och mer. Dessutom var Clapton otrogen, och slutligen separerade de och skiljde sig 1989.

Något som skulle definiera Boyds båda äktenskap var hennes oförmåga att få barn. 2019 berättade hon för Daily Mail: "Jag trodde att jag skulle få barn när jag hade gift mig. Tyvärr blev det inte så. Jag kände väl att det var något jag borde ha haft som kvinna."

Boyd fortsatte: "Och sen när det aldrig hände, började jag få panik och undrade varför." Tillsammans med Clapton hade hon testat IVF, men det fungerade aldrig. "När du väl accepterat att det inte kommer hända, att du är en av de barnlösa, så tar det ett tag innan du kommer tillbaka till verkligheten."

Slutligen accepterade Boyd dock detta och bestämde sig för att förändra sin syn på det hela. "När du väl kommer över det förstår du att du ändå har fantastiska vänner och att livet är underbart. Jag tror inte på att tvinga naturen till något. Vad som än händer i livet har en mening," sa hon till Daily Mail.

"Layla" var ju inte den enda låt som skrevs om Boyd. 1969, tre år efter att hon hade gift sig med Harrison, skrev Beatles-stjärnan "Something", som en hyllning till sin hustru. "[George] berättade för mig att han skrivit den till mig. Jag tyckte den var vacker, och det blev den mest framgångsrika låten han någonsin skrivit, med över 150 cover-versioner," berättade hon i sin bok.

"Frank Sinatra sa att han tyckte det var den bästa kärlekslåt som någonsin skrivits. Georges favoritversion var James Browns version. Min var Georges version, som han spelade för mig i vårt kök," fortsatte Boyd. Och enligt många musikhistoriker placerade "Something" Harrison i samma klass som sina mer berömda bandkamrater John Lennon och Paul McCartney.

Sju år senare, 1976, skulle en annan klassisk låt inspireras av Boyds skönhet. En kväll gjorde Boyd och Clapton sig redo för att delta i Paul och Linda McCartneys årliga Buddy Holly-hyllningsträff. Och även om Clapton verkade vänta ideligen medan Boyd funderade över olika outfits, visade det sig att han börjat komponera en ny låt.

Boyd berättade om denna speciella kväll med Clapton i en intervju i The Guardian 2008. "Vi var bjudna på tillställning den kvällen, och han satt och spelade på sin gitarr medan jag provade olika klänningar på övervåningen." Men det tog ett tag innan hon kunde bestämma sig för vilken klänning hon skulle ha.

"Det tog mig så lång tid, och jag hade panik, mitt hår såg inte bra ut, mina kläder var fel, allt! Och när jag äntligen kom ner trodde jag att han skulle beklaga sig över att jag tagit så lång tid på mig, men han sa bara 'Lyssna på det här!'", berättar Boyd. Clapton var inte arg alls. "På den tid som jag hade tagit att hitta rätt klänning hade han skrivit 'Wonderful Tonight'".

Och 2008 berättade Boyd ännu mer om sina förhållanden när hon intervjuades av The Observer. "Jag tror att båda männen jag gifte mig med var så otrogna och destruktiva för att de var beundrade av hundratusentals människor." teoretiserade hon, angående Harrison och Clapton.

"Med George och Eric var det helt enkelt så att de hela tiden hade kvinnor runtomkring sig som berättade för dem hur underbara de var. Kvinnor som också gjorde misstaget att tro att sex var kärlek. Män verkar kunna särskilja de två lite mer." Hon lägger till "Jag skulle nog säga att min största passion och kemi i mitt liv, var med George."

Och det verkade som om Boyd faktiskt erkänner sin status som musa till de två rockstjärnorna. "Jag tror jag var en romantisk inspiration för båda två, eftersom jag gav dem så mycket jag kunde under våra förhållanden, vilket också skadade mig något," sa hon. "Jag var alltid där för dem, vilket kanske är vad en musa är. Du lever ditt liv för någon annan."

När hon intervjuades av Harper's Bazaar 2018 hade den före detta modellen en annan syn på varför hon inspirerat både Harrison och Clapton. "Jag tror att i mitt fall hade både George och Eric svårt att kommunicera deras känslor i vanliga konversationer. Jag blev som en spegelbild för dem."

Och Boyd funderade sedan vidare rent filosofiskt på vad det betyder att vara en musa. "Jag tycker att själva konceptet är förståeligt, när du tänker på alla stora konstnärer, poeter och fotografer som för det mesta hade en eller två musor. Artister absorberar ett element från sin musa som inte har något att göra med ord – utan mer med renheten i deras faktiska väsen."

Nu för tiden är Boyd gift med sin tredje man, Rod Weston, som arbetar i en mindre rockig bransch – fastighetsutveckling. Hon arbetar också bakom kameran, och har haft fotoutställningar i Dublin, San Francisco och London. Och hon kan givetvis skryta med att ha inspirerat till inte bara en, utan tre låtar som älskas av miljoner runtom i världen.